Visst var vi laddade till max när vi, i slutet av oktober, anträdde resan västerut. Skönt att flyga på det hållet och så mitt på ljusan dag och sen vara framme, fortfarande på ljusan dag och kunna spendera de vunna extratimmarna med att vara sociala mot våra amerikanska vänner.Cincinnati strålade av höstfärger och sommarvärmen hade hållit sig kvar. Bara för oss troligen? De flesta dagar var soliga, förutom den dagen jag skulle spela golf tillsammans med Ralph MacCreate. Då öste regnet ner hela dagen. Typiskt, men det var ju inte för golfen som vi där.
Tillsammans med Diane, Art och resten av the Shilt family, spenderade vi en hel vecka med att prata gamla minnen, käka god mat, hälsa på andra gamla bekanta samt shoppa.
Tillsammans med Diane, Art och resten av the Shilt family, spenderade vi en hel vecka med att prata gamla minnen, käka god mat, hälsa på andra gamla bekanta samt shoppa.
Det där med shopping blev det inte så mycket av. Ett läppstift till Anne-Grethe fick vara nog. Vi njöt i fulla drag och tyckte nog att veckan bara försvann i en ilfart.
Trevligast av allt, var att vår "fosterson" David, tog sig tid att komma på besök i dagarna 3 (bara för vår skull) ända från San Fransisco. Han var sig lik och vi trivdes varenda minut av hans närvaro. En leende, kivig, frisk fläkt som vanligt.
Visst var det vemodigt att lämna Cincinnati men vi hade ju annat att se framemot. So, Good Bye Ohio, vår färd vändes mot San José i Costa Rica (med mellanlandning i Atlanta) till värme, lugn, fuktigt klimat, bad och nationalparker.
