Pinsam förklaring över min "tysta" blogg

Till alla er som ihärdigt väntat på att denne, alltså jag, alltså Gert, skulle ta och skriva några rader om sina senaste upplevelser.

Det var en tid då jag seglade runt världens alla hörn. Jag var ung, tuff och oantastlig. Jag upplevde diverse hamnar där rån och överfall var vardagsmat, men där jag som "blond viking" fick vara ifred för dessa förfärliga "busar". När jag nu 45 år senare far ut på resor, i detta fall till Peru, för att än en gång uppleva resmålens tjusning och till slut, efter en oerhört lång flygning, hamnar, tillsammans med min goa hustru och 30 andra civilister, i Lima, ja då visar man sig världsvan och lyssnar med halvt öra på vad andra har att varna för just i det här landet. Ficktjuvar, vadå? Jag som nu hade varit "överallt och på de mest konstiga ställen" Ha, ficktjuvar, släng er i väggen! Det där skulle jag få äta upp, särskilt från min goa Anne-Grethe. Första dagen, första timmen, första stoppet och tydligen min första ficktjuv. Där sprack den illusionen!!!! Som tur var försvann bara några dollar och peruanska pengar men i gengäld så försvann några kreditkort, körkort, mailadresser till dom jag skulle delge resans strapatser + webbmailkoderna som jag skulle använda för att läsa mina mail. Kvickt som "attan" kontaktades samtliga berörda institut samt "klippan" Jesper. Stoppa allt för f-n och det skall vara nu. Och så blev det.
Därför denna sajbertystnad, så nu vet ni och jag avböjer gärna kommentarer, sådana har jag redan hört i olika mer eller mindre roliga tappningar.
Nu skall jag i alla fall försöka skärpa mig, inte bara vad gäller min säkerhet på land, utan även att fylla min blogg med lite mera vardagligt och annat, för mig intressant eller roligt, än vad som tidigare skett.
Hola amigos