Tänk dig 23 år bakåt i tiden, alltså ca 8 400 dagar eller 201 480 timmar.
Hur mycket glömmer man under en så lång tid ( i synnerhet med ålderns rätt)? Egentligen inte så värst mycket och det har nu bevisats på det bestämdaste, i alla fall i vårt fall. Det var som igår, fast ändå 23 år sedan, när vi nu träffade familjen Abdons igen (tack vare Peter och Ann-Marie och naturligtvis även Jesper och Charlottes förtjänst ) i Ystad. Varför har inte detta hänt tidigare? Tja, vi skyller väl på att tiden rinner iväg. Jag vill inte säga att vi inte hade förändrats, utseendemässigt, under alla dessa år, det hade vi alla och det é ju egentligen bara så att tiden hinner ikapp en, men vadå? vi é ju ändå samma gamla Abdons och Karlqvists. Vi avnjöt en fantastisk kväll, och då menar jag avnjöt till 100 %, med god mat, gott "dricka" och framför allt ett särdeles schangdobelt sällskap. Klockan bara rann iväg och hade det inte varit för att det skulle komma en morgondag, så tror jag vi hade suttit kvar ännu. Så mycket har hänt. Barnen har "rest sig från vaggan", blivit stora och har börjat uppföra sig precis som föräldrarna (med den äran och vi é stolta över det). Helt underbart att få se dom alla igen och nu kommer det inte att ta 23 år tills vi ses nästa gång. Vi har ju alla så mycket mer att berätta om och mycket mer att uppleva tillsammans med er.Tack Ann-Marie, Peter, Charlotte, "Knyttet" (Elisabeth), Andreas och Thu för en oförglömlig kväll.
Gott Nytt År
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar