Tänk vad kortsiktigt och nollställt man tänker när man sitter i sin ensamhet och tyckte lite synd om sig själv, gräsänkling som jag var. Varför kunde jag inte va som Zlatan, visa vem jag é och tala om hur bra jag é. I och för sig vet ju alla det redan. Nu gjorde i alla fall jag ett misstag (kan även den bäste göra) i förra veckan med att just va på det sättet, vilket jag har grymt blivit påmind om. Jag tänkte inte efter! Självklart skulle jag ha ringt Popeye och bjudit ut på lunch.
Varför blev det så?
Tja man é för försynt skulle jag tro (fast andra säger motsatsen ibland). Nåja, så kommer jag då inte agera vid nästa tillfälle av "gräsänkleri" att jag går miste om en sådan chans, det lovar jag dig Helena. Ha du bara klart vilket "pang" vi skall gå och käka på.
P.s. Vi skulle kunna äta lunch tillsammans alla tre, om nu Anne-Grethe skulle vara hemma.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
jaså, du vill ta med dig frun? :-) det går jättebra såklart! och vi kan äta runt lilla torg, var vi vill! :-) bara säg till, jag är alltid redo för lunch!!
Skicka en kommentar