What friends are for

Tänk dig 23 år bakåt i tiden, alltså ca 8 400 dagar eller 201 480 timmar.

Hur mycket glömmer man under en så lång tid ( i synnerhet med ålderns rätt)? Egentligen inte så värst mycket och det har nu bevisats på det bestämdaste, i alla fall i vårt fall. Det var som igår, fast ändå 23 år sedan, när vi nu träffade familjen Abdons igen (tack vare Peter och Ann-Marie och naturligtvis även Jesper och Charlottes förtjänst ) i Ystad. Varför har inte detta hänt tidigare? Tja, vi skyller väl på att tiden rinner iväg. Jag vill inte säga att vi inte hade förändrats, utseendemässigt, under alla dessa år, det hade vi alla och det é ju egentligen bara så att tiden hinner ikapp en, men vadå? vi é ju ändå samma gamla Abdons och Karlqvists. Vi avnjöt en fantastisk kväll, och då menar jag avnjöt till 100 %, med god mat, gott "dricka" och framför allt ett särdeles schangdobelt sällskap. Klockan bara rann iväg och hade det inte varit för att det skulle komma en morgondag, så tror jag vi hade suttit kvar ännu. Så mycket har hänt. Barnen har "rest sig från vaggan", blivit stora och har börjat uppföra sig precis som föräldrarna (med den äran och vi é stolta över det). Helt underbart att få se dom alla igen och nu kommer det inte att ta 23 år tills vi ses nästa gång. Vi har ju alla så mycket mer att berätta om och mycket mer att uppleva tillsammans med er.
Tack Ann-Marie, Peter, Charlotte, "Knyttet" (Elisabeth), Andreas och Thu för en oförglömlig kväll.
Gott Nytt År

Ny Lap-top

Nu sitter man överallt i huset och "glassar" med sin nya Lap-Top. "Typisk Gert med sin nya leksak" hör man hustrun muttra då och då. Nu laddas det ner, hämtas hem, visar skrivbordet, sätter in nya bilder, you name it. Fy vad snabbt allt går nu med tanke på den gamla apparaten . Har även tagit mig en Hotmail-adress om nån é intresserad; s-24542@hotmail.com och som om detta inte skulle vara nog, så har jag instiftat en Yahoo-adress oxå: gert.karlqvist@yahoo.com (detta mest för att konversera med våra WMU-studenter). Nu kommer snart nästa projekt, ladda ner från Webben (förbjudet, jovisst, men snor man sig innan den 31 december så har man en chans att slippa fritt från åtal men sen får vi se vad som händer).

Förväntansfulla blickar

Ljuvliga Jul!!!!!!!!!

Kan en gammal farfar och farmor (morfar eller mormor i vissa fall) få uppleva mer glädje än att få se sina barnbarn med så äkta, förväntansfulla, ärliga, mjuka, leende och helt underbara ögon. Visst é det över julklappar man kommer att få, men vadå. Man blir så lycklig, glad och varm inombords och väntar bara till nästa underbara tillfälle tillsammans med Emelie och Noah.

"Avslutningsrace"

Visst går vi och tänker på kommande nyårsafton med tindrande ögon. En av årets höjdpunkter. Att, jag vet inte för hur många år tillbaks, få fira denna kväll tillsammans med våra goda vänner är ett privilegium. Kent och Ingrid, Jan och Lena, Ralph och Lena, vi bara längtar till den 31 december klockan 15.00. Ha matsedeln färdig så alla vi 8 "kockar" kan få var sin uppgift att, som vanligt, tillsammans tillaga en utsökt måltid.

Krankajen here we come.

Tidig julafton

Igår firade vi tidig julafton på Pukavägen 20. Samlade var, för första gången på länge, den innersta kretsen av the Karlqvist Family, Niklas hemma med våra goa barnbarn Emelie och Noah, Jesper med sin (vår också) Anna och farmor Greta förståss. Anne-Grethes syster Lotte (Lise-Lotte) och hennes man Torsten, fyllde upp med släktskapet Jensen och till allas förvåning, kom även broder Ib Jensen(dock bara för nån timme). Inget blev som vanligt, vi startade klockan 13 (annars 15) det fanns ju ingen Disneyjul på TV´n. Dansk touch på lunchen, självklart, anka med rödkål istället för skinka med brunkål (det é inget fel, snarare tvärtom). Risgrynsgröt med mandel i och alltså även en mandelgåva till den lyckliga vinnaren. Noah och Emelie tävlade om vem som skulle få tag i mandeln och det slutade med att Noah "höstade hem" vinsten. Små tårar infann sig i Emelies ögon men hon tog förlusten tappert. Vi andra fick ju också sitta där men "lång näsa". Äntligen ringde det på dörren och in kom tomten, direkt från Mallorca sa han, och slet på ett flertal stora säckar fyllda med paket. Noah och Emelie, som ju är 5 respektive 7 år, visste inte riktigt vad dom skulle tro men gissningar om att det var Jesper var självklara, tomten hade ju Jesper pjäxor på sig (tomten förklarade att han hade rest i sandaler från Mallorca och nu fått låna den magsjuke, hemkörde Jespers pjäxor hehehe). Nåja, alla fick precis vad dom önskat sig och lite därtill och därmed stod papper och snöre som "spö i backen". T.o.m jag hade tydligen varit snäll, jag fick 4 stycken klappar (fick visserligen dela några med A-G).
Ett absolut måste hos oss, för att julen skall vara fullkomlig, är att få avnjuta A-G´s fantastiskt goda aebleskiver doppade i socker. Ett typiskt danskt inslag som ingen skulle vilja vara utan. Här har Jesper troligtvis rekordet i antal uppätna sådana (ingen har dock hunnit räkna dom alla). Glöggen, het och stark slank också ner. En avslappad kväll rann undan alldeles för fort och här blev det begått ett misstag av värdfolket; vi glömde servera kaffe, thé, julkakor, hemlagade julgotter och annat smått och gott som A-G och barnbarnen mödosamt tillagat dagarna innan. Förlåt oss (vi får kompensera er alla nästa jul) men intresset för att bygga upp Noahs lego-polisstation upptog för mycket av vår tid och tankar.
Tack för att ni förgyllde vår dag. Vi önskar er En Riktigt God Jul och Ett Härligt Gott Nytt år.

"Have a nice day"

I dagens SDS, läste jag en artikel som jag gärna vill dela med mig till all er som inte läst den.

Den är skriven av Lena Rosendahl, kåsör på Sydsvenskan och kretsar kring amerikanska språkets " Have a nice day"!

Jag citerar/

Vi blir mer och mer amerikaniserade, eller möjligtvis angliserade.
På svenska universitet talar man numera nästan enbart engelska har jag förstått och med danskar skall man också tala engelska, annars förstår de inte, har jag hört sägas.
Även utanför den akademiska världen brer det ut sig. "Ha en bra dag" får man sig tillönskat från kreti och pleti lite varstans.
Har vi någonsin haft en bra, svensk dag egentligen? Nej men åk till USA, så hälsas ni, trots kristider, av ursprunget "have a nice day" var och varannan minut.
Vad är en "bra dag" egentligen? De flesta svenskar utgår ifrån att varje dag skall bli en dålig, för att inte säga katastrofal dag. I USA, däremot, verkar rätten till en "bra dag" vara inskriven i konstitutionen.
En bra dag här hemma inträffar högst en gång om året. Det är då allting i livet bestämmer sig för att vara just som man vill att det skall vara.
Det finns folk som oroar sig så till den milda grad för att den dagen skall ta slut att de inte hinner njuta av den medan den pågår. Det är en typisk svensk egenskap.

En bra dag skapar oförglömliga minnen. En enda bra dag kan utplåna minnet av tretton dåliga. Det är praktiskt eftersom det brukar gå en bra dag på tretton trista under en tvåveckorssemester med familjen.
Och just den dagen glömde man kameran.
En bra dag kommer ibland när man minst anar det: man kliver ur sängen med spänst i steget och en sång på läpparna. Det kan verka förvirrande för, av naturen vresiga personer, och de kan bli tvungna att begå flera otrevliga handlingar innan vresigheten lägger sig.
Dagar som börjar bra blir oftast bara bättre och bättre och kan sluta i ett veritabelt glädjerus. Man inser att man har haft en bra dag om man går till sängs med ett leende. Verkligt bra dagar slutar med två leende personer i sängen, varav den ena är jag.
Meteorologin kan ha viss inverkan på bra dagar. En solstråle i ett hörn förvandlar vardagsummet till en storslagen katedral. En ljum vind i håret eller doften av en brasa kan göra en på gott humör. Fast om bådadera inträffar samtidigt bör man se upp: har håret fattat eld är det definitivt början på en dålig dag. Motsvarigheten till en solstråle i vardagsrummet är ett leende från en person man aldrig har mött förut. Så det kan vara värt att våga le mot folk man möter på gatan.
Och åtminstone jag behöver inte oroa mig för att bli förväxlad med en amerikan - inte med mina naturskeva tänder.

Slut på citat.

Det som jag gjort é hjort

Eftersom det inte, pga allt snöande, går att spela golf, så får man söka andra vägar att få utlopp för sin stora energi. Köpte två kroppar av hjort, 1 kalv på 16 kilo och en bock på 36 kilo. Slipade knivar, yxa och fogsvans och gav mig i kast med styckningen. Jättekul men fy va kallt vi hade det i uterummet. 5 plusgrader. Ok, idealiskt när man handskas med färskvara men det blev till att ränna ut och in så man kunde få upp värmen igen. Tog ca 6 ½ timme att få köttet benfritt och finstyckat men det är värt varenda stund. Vilket fantastiskt kött. Njuter av bara tanken på en vällagad hjortgryta med svamp, bacon och smålök och till det en puré av potatis och palsternacka. Kanske en helstekt ytterfilé med enebärssås, rönnbärsgelé och rotfruktskaka.

Mums fillibabba.

Hjulhelg

Nu gäller det att få Lovikavantarna på, ta fram vinterdäck, domkraft, skruvmejsel, hylsnycklar, borsta undan snön kring bilen och lägga sig på knä och se till att bara byta ut sommardäcken. Gör ej som många andra, vänta in i det sista då kan det lätt bli katastrof.

Vintern är vacker men kan vara förrädisk. Var rädd om er!

Nä se det snöar, nä se........

Så här ser det ut vid Pukavägen just nu. Bara vi inte får behålla det där vita, det kan vi vänta med till jul men eftersom det har kommit ner så får vi ta den "smällen". Vi som skall åka till Malmö. Tur att det finns taxi.

Defibrillator

Det här ordet har jag haft svårt att uttala. Pröva själv : defibrillator. OK, nu har man sådan tur att just detta uttryck har gått och blivit försvenskat och benämns numera som"hjärtstartare". Kul namn, tur att det inte stavas "gertstartare". Nåja skämt åsido, denna lilla manick, hjärtstartaren alltså, är ett fantastisk hjälpmedel vid en förmodad hjärtinfarkt. Vi har nu fått en sådan på våran klubb. Man säger; följ bara lugnt de enkla instruktioner som du får ( man får dem genom en röst i samma lilla manick) och du kan rädda livet på någon som verkligen é behov av dig just då. Maskinen sköter "omstarten".
På måndag kommer Assartorps Golfseniorer att samlas, ca 40 stycken, för att genomgå en demonstration och en kurs som gör att vi kan, när som helst det händer, vara till hjälp med att rädda ett liv.

Styvt styrelsejobb

Man måste reagera. Säger man inget så fortsätter eländet.

Nu har vår styrelse, jobbat som obetalda slavar i mer än ett år, där den "röda tråden" varit, att dom , på bästa sätt som det är möjligt, göra det så bra som det går, för klubbens medlemmar, få dom att trivas och känna sig som hemma när dom befinner sig på klubben. Sparsamhet é en dygd och vi kör efter den devisen. Vi skickar information hit och dit för att i görligaste mån informera om vårt arbete. Ibland måste man ge ett varningens tecken men vårt mål kretsar hela tiden kring medlemmens väl och ve.
Tyvärr finns det några kverulanter som tycker sig blivit illa behandlade, utmärkta och "penningflådda". Visst man läser deras alster till brev (mail) och försöker förklara, men "icke sa Nicke" vill man lyssna på det örat. Varför i helsike sätter inte dessa "proselyter" sig själv i styrelsen och visar hur det skall gå till? Man kan ju undra, när man nu har så många goda ideer, som spys fram på deras papper. Kanske borde dessa "besserwissers" sätta sig ner och i lugn ro fundera på om det inte finns något positivt istället för att se allt i svart. Inte känns det väl skönt att vara på det tråkiga viset. Skärpning!

Nej, va nöjd och glad och se positivt på framtiden så kommer du att få ett långt och lyckligt liv.

Man får inte vara sämre än man kan ångra sig

Tänk vad kortsiktigt och nollställt man tänker när man sitter i sin ensamhet och tyckte lite synd om sig själv, gräsänkling som jag var. Varför kunde jag inte va som Zlatan, visa vem jag é och tala om hur bra jag é. I och för sig vet ju alla det redan. Nu gjorde i alla fall jag ett misstag (kan även den bäste göra) i förra veckan med att just va på det sättet, vilket jag har grymt blivit påmind om. Jag tänkte inte efter! Självklart skulle jag ha ringt Popeye och bjudit ut på lunch.
Varför blev det så?
Tja man é för försynt skulle jag tro (fast andra säger motsatsen ibland). Nåja, så kommer jag då inte agera vid nästa tillfälle av "gräsänkleri" att jag går miste om en sådan chans, det lovar jag dig Helena. Ha du bara klart vilket "pang" vi skall gå och käka på.

P.s. Vi skulle kunna äta lunch tillsammans alla tre, om nu Anne-Grethe skulle vara hemma.

Gräsänkling

Fy va tråkigt att va gräsänkling. Har haft en bedrövlig vecka nu när Anne-Grethe passat Emelie och Noah uppe i Eskilstuna. Inga fasta måltidsraster, ingen att kiva med, dålig sömn, ja rent ut sagt eländigt. Hoppas slippa framöver.

På bättringsvägen

Nu börjar den kraschade stortån se, bra ut. Blåsvart men oöm och redo för vardagslivet. Var och spelade golf igår, dock bara 9 hål, men den höll i alla fall. Nu gäller det bara att se till att vårda den ömt för den måste vara helt frisk till mars (2009) för då blir det utförsåkning tillsammans med mina goa pågar, Anna, Emelie och Noah. Skall även användas till spatserturer tillsammans med Anne-Grethe (som ju inte åker skidor). Ingen tanke på att lämna walkover för ingen kommer väl ihåg en fegis.

Sträcker ut en hjälpande hand

Till våra vänner och bekanta och era vänner och bekanta...............

Känner ni någon som är i begrepp att flytta in till stan (Malmö) eller flytta till nått annat boende i stan? Då har jag det perfekta målet för honom/henne eller dom: Roskildevägen som ligger längs utmed en av Malmös vackraste parker, Pildammsparken. Lugnt, fint område. Fantastisk utsikt från balkongen. Hiss i varje trappa. Busshållplats strax utanför dörren som leder snabbt mot samtliga håll i stan. 5 våningen. En pärla alltså .
Här har Anna (Jespers goa sambo) en fantastiskt fin lägenhet på 2 rum och kök som hon tänker sälja omgående, så é du, eller nån du känner, på gång att skaffa ett bra boende. hör av er till mig så förmedlar jag vidare.

Den blodiga måndan

Att eftersträva ett fullgott arbete är att utsätta sig själv för faror av de mest befängda arter. Ta mig t.ex. som med glädje skulle hjälpa Jesper och Anna att förflytta ett antal överblivna, dock användbara, föremål ur Annas gamla lägenhet. Nått skulle hit och annat skulle dit. Alltså lite ut till hemmet vid Hammars Park och det andra undansatt på vinden på tidigare, nämnda ställe.
Anna delegerade sysslorna och pekade ut föremålen som skulle flyttas. Vi drog frenetiskt igång med våra sysslor, alltså Jesper och jag. Ner med överblivna tavlor, gardiner och lampor. Packa ihop och lagra i kartong. Nu till möbler och annat skrymmande. Något tungt och något lätt. Vi hade fått upp farten och skulle samtidigt, på vinden, se till att det skulle bli plats nog. Som dom perfektionister som vi é (när det gäller att stuva iordning plats) så måste ett par gamla dörrar, som stod lite "på sniskan", flyttas i bättre läge. Var sin ända, lyft och "asa" fram i läge. Oajjj som f-n, min hand slant på den torra, dammbemängda dörrskrället som med ett brak fortsatte ner emot min fot med förödande kraft. Tror ni inte att just det utstickande gångjärnet skulle landa på min stortå. Jovisst och vilket ojande det blev på "denne", mig alltså. Blodvite uppstod och för säkerhets skull forslade jag mig, något ömkligt, ner i Annas lägenhet för vård. Strumpa av och vilken syn! Tånageln var sprucken i två bitar, varav den ena hände och slängde medan blod rann något ymnigt. Nu tror ni att jag tyckte detta var roligt. Nix pix, men som norrlänningen säger "man får int va blöt int" så fick jag, av min kära hustru, en gammal diskhanduk som skulle rivas i remsor för att sedan dessa skulle knyta åt om "utloppet" till tån blodkärl. Sagt och gjort och sen fortsatte Jesper och jag med att flytta fler grejor upp på vinden för nu fanns det gott om plats.
Går nu som en kratta, dock utan smärtor, men tänk er, arma tanke, jag kan ju inte spela golf mer den här säsongen.

Ett smaskigt dessertrecept i ruskets tider

Vit chokladmousse med rårörda lingon

Ingredienser till 6 portioner

120 g choklad, vit, i bitar
0,75 dl mjölk
3 dl vispgrädde
100 g lingon, färska eller frysta
0,5 dl strösocker

en 1-litersform

citronmeliss till garnering

Gör så här
1. Smält chokladen i en bunke över sjudande vatten eller imikrovågsugn på full effekt utan lock 1-1 1/2 minut. Öppna och rör om då och då.
2. Koka upp mjölken, slå den över den smälta chokladen och rör till en slät kräm.
3. Vispa grädden till fast skum och blanda den med den avsvalnande chokladkrämen till en slät mousse med hjälp av en slickepott.
4. Häll upp moussen i en avlång form och ställ den att stelna i kylskåp minst 2 timmar.
5. Rårör lingon med socker 5 minuter tills sockret löst sig.
6. Fördela lingonen på assietter. Doppa en stor matsked i ljummet vatten och forma vackra ägg av moussen. Lägg äggen ovanpå lingonen och garnera med citronmeliss.

Kombinationen grädde, vit choklad och rårörda lingon är riktigt delikat.

Veckan som gått

Tänk vad en vecka går snabbt. Man hinner knappt städa och diska för allt annant tar den mesta tiden. Undrar om alla pensionärer har det lika svårt att få tiden att räcka till.
Ändå blev det som jag sa i förra veckan, golf, golf, golf och åter golf. Klarade mig bra, både konditions- som resultatmässigt. Vann 90 spänn på en tävling och 300 spänn på en annan, så man gick ihop sig ekonomiskt vill jag lova. Vellinge golfklubbs bana var allt annat än rolig men däremot Landskrona golfklubbs gamla bana, vilken superfin course, rena drömmen för en halvbra golfare som jag. Nu väntar man bara på att få komma till slutspel i det s.k. Qscramble, vi fick ju ett "wildcard" så varför skulle inte just vi 4 (Gösta, jag, Ingvar och Lars) få komma med på en eftersläntning. Att på onsdagen få spela en rond med gamle vännen Peo förgyllde delar av veckan. Hoppas det blir ett snart återseende och då på Barsebäck G&CC.
Nåja, golfvecka i all ära men trevligast var nog att samtliga, mina närmsta har kommit hem igen, AG dock en dag senare än sagt, men så blir det när man vill åka på pensionärsrabatt för då finns det inga platser kvar på helgtågen. Hon hann inte hem förrän det var dags med modevisningsbesök och då sitter man ju ensam här igen. Nån timme klarar jag väl dock och det var visst ingen försäljning utan bara titta. Puh.
Jesper och Anna och Annas famil kom, som lovats, hem igår söndag, så nu kommer man att hänga på luren för att få höra hur dom haft det. Kanske skulle man låta dom få vara ifred ytterligare en dag bara för uppackning, postgenomgång och tvättning. Får se hur det går med det.
Niklas, den luringen, skall visst åka till Tanzania och stanna i 5 dagar. Blir det safari eller Bergsbestigning (Kilimanjaro). Barnen blir väl ledsna då han bara hunnit vara hemma tillsammans med dom några dagar den här 14 dags perioden. Önskar jag hade haft dom här.
Tror ni mig om jag säger att det blir golfspel 3-4 dagar i den här vecka. Ni får egentligen tro vad ni vill.
På söndag é det stor gala på Konserthuset. WMU-studenterna har sin Graduation Day och Nissa och Sandra skall äntligen på sina erkännelser på papyrus efter 2 års slit på universitet. Vi önskar dom verkligen lycka till. Ett extra speciellt lycka till ger vi Sandra som just har varit hemma i Alexandria och "gängat sig". Hurra, Hurra, Hurra

"Solo-qvisten"

A -G i Eskilstuna o pysslar om Emelie & Noah.

Niklas i Manchester på kurs.

Jesper och Anna i Grekland på semesterresa.

Sitter här och funderar över vad som skall hända kommande vecka, alltså vecka 39.

Inte skall jag väl sitta och rulla tummarna. Nej nu jäklar skall det bli golfa av.

Igår, lördag, slog jag ju min kusin Tomas med flera poäng och slag, så nu tror jag att min tappade form har kommit tillbaka och då gäller det naturligtvis att hålla den vid liv så länge som möjligt.

Kan man tänka sig måndag till och med lördag går i golfens tecken.

Orkar jag?????

Kunde jag gå Inkaleden är säkert 5 dagars golf " a piece of cake"!

Assartorps Golfklubb "here we go"

Kulturellt överflöd

Nu åkte man dit igen!
Först titta på Mamma Mia och sen, dagen efter, kolla in Per Kirkebys alster på Louisianamuséet.
Nåja, Mamma Mia var faktiskt en riktig bra film. Håll i gång hela tiden och en Meryl Streep som spelade, vad jag tyckte, en väldigt avslappad och värdig roll. Hennes sköna väninnor var det klös i. Ja, ja det kan man väl acceptera då. Men Per Kirkeby, enligt danskarna, den mest skicklige målaren i Norden. Hallå!!!! Har alla danskar synfel? Inte var det väl det bästa jag har sett och när man sen tillika vill veta vad verken föreställer, får man i näsan "untitled". Jo det kan man nog förstå att han hade problem med själv också. Kanske väntar han på att nån skall skicka in sina funderingar över motiven och på så sätt kunna sätta namn på respektive tavla. Nåja, jag befinner naturligtvis inte mig i den divisionen så jag kan kritisera eller rosa bedriften men som tur var fanns det även konst som en sån som jag förstår.
Var försiktig med det kulturella!

Nertagen

Så var man nere på jorden igen. Passerade skamgränsen för golfare med officielt handicap - 110 slag, jag tror jag kreverar men imorgon é en annan dag och då jäklar. Skall spela på Callaway- eller titlestbollar för dom har man inte råd att bli av med. Kanske hjälper. Får se.

Steg i livet

Nu har jag passerat den del av livet som kallade arbetstiden. Fritiden sprider lugn och glädje över Pukavägen så nu ägnar jag och Anne-Grethe oss åt vad vi tycker är roligt. Skön känsla att inte ha några måste längre. Förresten några måste, måste finnas förståss men ej betungande.
Jag är äkta heltidspensionär.

Äntligen!

Jag vann en golftävling i onsdags. Jippi. Mixed partävling dock men båda gjorde vi vårt bästa. Vad vann jag då? jo en stor kasse med matvaror från CityGross. Välkommet, så nu är skafferiet fyllt till brädden. Har jag nu flytet kvar så kan man kanske prestera underverk på årets klubbmästerskap nu i helgen.

Det var längesen jag...........

Då var äntligen OS över och dygnsrytmen rättar till sig igen. Inte för jag har suttit uppe och tittat hela tiden men det har blivit ett antal timmar bakom "burken". Tänk vad lilla Island kunde uträtta i herrarnas handbollpool. Silver ja men dom var värda guld. Och norska tjejerna, också handboll, vilka fighters, där ligger svenskarna i lä. OS mest spektakuläre deltagare i mina ögon sett var Bolt från Jamaica. Vilken lirare, sluta springa när man fortfarande har 3-4 meter kvar och på världsrekordtid. Själv hade man 9,9 sekunder på 60 meter (en gång i tiden). Tyckte nog att Jörgen Persson visade att man inte är ute efter 40. Nåja invigning och avslutning var pampigt att se men så har man väl också lagt ner några miljarder yuan. Till nytta eller inte det får framtiden utvisa för alltid kan man väl använda arenorna till nått annat, partikongresser t.ex för då är man väl 90 000, eller?
Ny vecka och nya tag alltså. Golfen har börjat bli ett dilemma för mig, träffar bollen men kan inte få den att gå den väg jag hade tänkt mig och fastän jag visionerar att hålet på green är stort som en spann, så inte f-n vill den ner i alla fall. Jag får väl börja träna som Sörenstam, Karlsson, Hansson mfl fast det känns inte inspirerande.
Nä nu väntar vi, A-G och jag på att få deltaga i TaraPacs jubileumsfestligheter (15 års) så torsdagen är vikt för detta arrangemang uppe i Tylösand. Ser framemot detta.
Sen bär det av till Eskilstuna för att fira Emelie´s och Noah´s födelsedagar. Gosa med dom små "drumlarna" och se dom köra roller (födelsedagspresenter). Det blir säkert kräftskiva oxå eller musslor i vittvin och vitlök för det är det dom gillar bäst. Festprissar vid 5 och 7 års ålder. Tar för säkerhets skull med klubborna om Niklas vill ut och spela och tar med ett extra set om jag skulle vilja hänga med. Man borde kanske höra av sig till Anki och Ulf, några av våra Peru-resekamrater bosatta i Flen och kanske ta en rond på deras golfbana också.
Visste ni förresten att drav = restprodukt vid framställning av öl. Ja, ja det fick man ju slå upp i lexikon för att sedan kunna fylla i sista biten i "Huvudbry"korsordet. Alltid lär man sig nått nytt.

Tjingeling

Veckan som gått.

Tänk vad man hinner med på en vecka.
Inte behöver man varar superman eller läderlappskvinna. Nä, nä bara man har lite styr på klockan och naturligtvis sin egen förmåga.
Sent natten lördag/söndag kom så Niklas med sina goa barn. Dom ville åka till farmor och farfar så fort som möjligt och kunde inte vänta till morgonen. "Kan vi kolla på Asterix och gallerna på dvd´n?" frågar Noah. Kl 02.00, vílken piggelin. Men icke sa Nicke (nej det var nog farmor som sa det) och så fick det bli.
Mat, bad, lek, golf och mycket annat blandades med lite utflykter.
Vi besökte "Exprimentarium" inne i Köpenhamn. Inget för den gamle, råkade jag kläcka av mig! Trodde jag alltså, men fick ändra mig tvärt då vi väl kommit dit. Vilket "place"!!!! Har ni inte varit dit nån gång, så se till att snarast ge denna fantastiska "läroanstalt"ett besök. Skitkul. Tyvärr skulle vi åka hem alldeles för tidigt. Anhalter såsom Metro (sprit och ölinköp) och Bottleshop (spritinköp) var ju också planerade och helt naturliga då vi skulle proviantera inför den stundande grillfesten.
Grillfesten som självklart skulle bli en lyckad tillställning, blev planerad in i minsta detalj av mig, A-G, Niklas, Noah, Emelie, Jesper och Anna. Inget fick falla ur ramarna. "Du gör det och jag/vi gör det" och som vanligt funkade det till 100 %. En första reaktion från gästerna som inträdde i "stora rummet", blev ett "skall det bli fyllekalas????". Vilken fråga, men ändå berättigad för här hade "bartendern" Jesper placerat ut hela systembolagets sortiment (nästan hela i alla fall). Han ville att vi skulle komma ifrån det vanliga, gin - tonic, rom - cola, wirre - is och försöka förnya oss. Jag tror, som Jesper själv uttryckt det, att folk uppskattade att få kolla drinkböckerna och beställa just den drink som man aldrig fick eller en drink som man kunde förknippa med, kanske både goda och dåliga minnen.
Som vanligt (det var 18 år sedan vi hade en liknande grillfest) tog vi oss, klockan 15.00, ut på gräsmattan bakom vårat hus, där vi, på sedvanligt sätt, vräkte i oss både snaps, öl, Janssons frestelse, saft och kycklingpaj (för barn och mesar). Luften fylldes av skönsång i form av snapsvisor, vi klarade av 7 stycken. Niklas tog hand om den stundande, mycket viktiga brännbollsmatchen. Lagen formades fram av 2 experter och lagen visade sig ganska jämna (ja bara i början, för det blev ren utklassning). Ölkorkarna sprättades upp, intag av dryck och sen match. Att ha ett gäng på 26 deltagare, med ett åldersspann på 4 - 66 års ålder, som med liv och lust och en jäkla massa "jävlar anamma" kutande runt och som offrade sig för sitt lag, ja det é något som man kommer ihåg lång tid framöver. Mitt lag vann alltså och det var väl tur det, för som de flesta vet, så är "denne" en riktigt dålig förlorare.
Grillarna som införskaffats visade sig från sina bästa sidor just denna dag. Fruktansvärt heta, så heta att "den gamle kocken" svedde sina båda händer men fick ändå ordnat till en god köttbit som villigt slank ner i gästernas, redan lite stinna, magar (av öl och drinkar). Säg den glädje som varar. Vi hade råkat få tag i en Bag-in-Box med rödvin utgånget 2007. Snacka om dåligt vin, det smakade "pekka" så det fick bli en rusning efter en ny. Nu blev det dricka av.
Dansgolvet intogs under toner från Jesper fantastiska samling av låtar från både då och nu. Det blev förståss inte lika mycket dans nu som för 18 år sedan. Kan vi ha blivit äldre? Kul hade vi i alla fall och avslutningen blev en hyllning till Danmark (eftersom det fanns 3 halvdanskar i sällskapet) alltså käkades det "pölser" med bröd, senap och ketchup.
Sin vana trogen var de flesta Karlqvistarna uppe tidigt på söndagsmorgonen och med gemensamma krafter var huset omställt till sitt vanliga utseende, golv skurade och disk diskad.
Och nu hade veckan nästan gått.

Nyinflyttad

Igår fick vi då äntligen vara med och inviga Jesper och Annas nya lägenhet. Så fint dom hade det nu, nästan allt på plats. Ljust, vackert och inbjudande. Så kom då vi , en hord av släkt och vänner och fick dela deras glädje i det första gemensamma hemmet. Tack för det fantastiska kakbordet ( jag tror jag tog om 2 ½ gång). Hemlagat? Ja. Här hade ni lagt ner både själ och hjärta. Tack för att ni har hittat varandra, det tog sin lilla tid, men den som väntar på nått gott ...............!

Vi kan bara önska Anna och Jesper lycka till.

Hur man får tiden att gå

En tribut till den peruanska matlagningen gjordes idag. Denna härliga sallad eller tapanade (vilket man nu vill ha det som) gjort på färsk tomat, gul lök, vitlök, chilipeppar, vitvinsvinäger, olja, salt, socker och lite olja. Vilken friskhet. Avåts nästan varje dag under vår 3 veckor långa Peru-resa. Jag har försökt få tag på Guinea Pig (marsvin alltså) men ingen har velat släppa till sitt lilla ulliga gosedjur så att jag kan anrätta även denna peruanska delikatess. Skit samma , det var ändå mest ben. Nåja A-G och jag får väl nöja oss med salladen (bra för att hålla vikten nere om inget annat).
Matlagning é trevligt, den får tiden att gå på ett både snabbt och trivsamt sätt. En skvätt vin i såsen och lite i egna glaset för konsumtion, ja inte kan det bli tråkigt när man lägger upp strategin på det sättet.

Må så gott alla gourméer och gourmander.

Pinsam förklaring över min "tysta" blogg

Till alla er som ihärdigt väntat på att denne, alltså jag, alltså Gert, skulle ta och skriva några rader om sina senaste upplevelser.

Det var en tid då jag seglade runt världens alla hörn. Jag var ung, tuff och oantastlig. Jag upplevde diverse hamnar där rån och överfall var vardagsmat, men där jag som "blond viking" fick vara ifred för dessa förfärliga "busar". När jag nu 45 år senare far ut på resor, i detta fall till Peru, för att än en gång uppleva resmålens tjusning och till slut, efter en oerhört lång flygning, hamnar, tillsammans med min goa hustru och 30 andra civilister, i Lima, ja då visar man sig världsvan och lyssnar med halvt öra på vad andra har att varna för just i det här landet. Ficktjuvar, vadå? Jag som nu hade varit "överallt och på de mest konstiga ställen" Ha, ficktjuvar, släng er i väggen! Det där skulle jag få äta upp, särskilt från min goa Anne-Grethe. Första dagen, första timmen, första stoppet och tydligen min första ficktjuv. Där sprack den illusionen!!!! Som tur var försvann bara några dollar och peruanska pengar men i gengäld så försvann några kreditkort, körkort, mailadresser till dom jag skulle delge resans strapatser + webbmailkoderna som jag skulle använda för att läsa mina mail. Kvickt som "attan" kontaktades samtliga berörda institut samt "klippan" Jesper. Stoppa allt för f-n och det skall vara nu. Och så blev det.
Därför denna sajbertystnad, så nu vet ni och jag avböjer gärna kommentarer, sådana har jag redan hört i olika mer eller mindre roliga tappningar.
Nu skall jag i alla fall försöka skärpa mig, inte bara vad gäller min säkerhet på land, utan även att fylla min blogg med lite mera vardagligt och annat, för mig intressant eller roligt, än vad som tidigare skett.
Hola amigos

Up, up and away

Nu äntligen kanske det händer något igen på bloggsidan hos Karlqvists. Har legat nere ett antal månader men nu skall jag försöka ta mig i kragen och producera text. Kan bli så att en del kommer från vår stundande resa till Peru Vi börjar tidigt imorgon bitti från Köpenhamn och beräknas vara i LIMA 16.15 lokal tid. Uppstigning i Staffanstorp 02.00 inatt för vidare övningar ut i världen alltså. Hittar jag bar någon dator så skall jag nog kunna slänga ihop ett par rader som eventuellt kan glädja er eller kanske bara göra er avundsjuka. Till alla er som annars får stanna hemma; GLAD MIDSOMMAR

De 40 egenskaperna

Härmed har jag antigit utmaningen från Jesper att delge offentligheten mina 8x5 egenskaper

Jag är: Långsint ibland, ganska snäll, en jäkel på att laga mat, att göra ekonomiska inköp, mycket hjälpsam.

Jag är inte: Slösaktig, bra på praktiskt arbete, renlevnadsman, religiös, avundsjuk.

Jag tycker om: Min familj, mina vänner, korsordsläsning, semesterresor, en god singel malt.

Jag tycker inte om: Cognac, svartsoppa och ostron, snö på golfbanan, presenter, mänskor som utnyttjar andra.

Jag vill ha: En skön ålderdom, ny bil, bättre datakunskaper, 10 i golfhandicap, mindre mage.

Jag vill inte ha: Ogräs i trädgården, ovänner, dålig ekonomi, reklam i TV, löständer.

Jag har: En fantastisk familj, 2 underbara barnbarn, begynnande flint, gammal cykel, ställt oss i bostadskö.

Jag har inte: Inte blivit medlem i PRO, skaffat nytt golfset, löst något SAMURAJ SODUKU, gjort bunji-hopp, svuret i kyrkan.

Vilken besvikelse. Kan inte förstå det. Svårt att komma över. MIF förlorade hemma igår mot Västerås med 1-2.
Vi var tvungna att trösta oss med en god middag i sällskap med goda viner och förståss , goda vänner.
Tack för att ni finns att tillgå i sådana svåra stunder.

Freden vid Roskilde

I onsdags var jag och Anne-Grethe, tillsammans med kompisar i Roskilde och besökte muséer och fick oss till livs gamla oförrätter mellan Danmark och Sverige. Jag kände mig riktigt kulturell vilket inte händer allt för ofta. Tänk att det är 350 år sedan (26 februari) vi skåningar slets ifrån våra danska rötter. Karl X Gustav- var det bra eller dåligt? Ja vissa säger ju att danskarna inte "är att lita på" medan andra tycker om det danska "hygget". Själv gillar jag mest den danska ölen och "smörrebröd" och så är man ju gift med en "kone" med danska anor (född i Ringsted).
Slutsats-vill jag va dansk eller svensk? Nä, jag tror jag fortsätter som skåning.

April, April

Nu börjar det! Jag är så lättlurad så jag "går" på det mesta, fast att föda trillingar bara för att någon har satt upp en 3G mast? Tja,världen har ju sett många konstiga saker, men ändå. 3Gmast? Nä där går gränsen.

Den sista dagen i mars.

En helt fantastisk dag har långsamt runnit iväg med golfspel, sammanträde, protokollföring, ishockey och så till sist ett A-korsord från Hemmets Veckotidning. Vad kan man mer begära? Jovisst Linköping vann semifinalen över Färjestad i hockey och Johan fyllde år. Vilken tur jag kom ihåg honom.

Nybörjarstatus

Nu äntligen har Jesper talat om för mig hur man hanterar en blogg. Inget svårt alls så därför denna premiärvisning av Gerts dagbok. Skulle någon uppmärksamma att skrivandet avtagit, vg påpeka detta och få mig på rätt spår igen.